Läsförståelse och språkmedvetenhet

Om en vecka tar vi emot nya elever i grundläggande svenska som andraspråk. Nästa period sträcker sig fram till jul. Grundläggande har vi delat upp i två nivåer, grund 1 och grund 2. Jag kommer att undervisa i grund 2. En del elever som jag kommer att ha i gruppen känner jag sen förra terminen. Andra elever är helt nya och kommer direkt från sfi. De flesta elever är kortutbildade med 9 år i skolan eller mindre. Jag och Teresa screenar de nya eleverna i samarbete med specialpedagog. Jag har, under hösten, tänkt att lägga speciell fokus på läsförståelse. Jag börjar med faktagenren. 



Faktagenre om språk

Jag tänkte att det var en god idé att börja med texter som handlar om språk, eftersom eleverna lär sig ett nytt språk och en ökad språkmedvetenhet gagnar dem på flera sätt. Jag börjar med att arbeta med en text om nordiska språk på sidan 88 i läromedlet Svenskan. I arbetet införlivas de fyra lässtrategierna: förutsäga, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. 

Förutsäga: Jag klipper först ut rubrikerna (Nordiska språk, Språk i norden, Ser du släktskapet?)  och bilden (bild på det indoeuropeiska släktträdet) och ber eleverna diskutera i mindre grupper vad de tror att texten innehåller. Tillsammans gör de anteckningar med antagande och gissningar till varje rubrik. Jag sammanfattar på smartboarden.

Lyssna på texten: Jag läser sedan texten högt för eleverna två gånger utan att de får texten. Eleverna får i grupper diskutera viktiga fakta som de uppfattade och om de antaganden som de gjort stämmer. Jag sammanfattar på smartboarden.

Läsa texten på egen hand: Eleverna får sedan texten får sedan i uppgift att läsa texten på egen hand - och under läsningen återigen kontrollera att de antaganden man gjort stämmer. Vi diskuterar tillsammans och jag frågar vilka nya saker som de uppmärksammat i texten. Var det något som inte stämde överens med deras antaganden? 

Ställa frågor: Nästa steg är att ge eleverna i uppgift att ställa olika frågor till texten. Det kan vara svårt för eleverna att förstå vad det innebär att ställa frågor till en text. Här modellerar jag tillsammans med eleverna. 

Reda ut oklarheter: Detta görs i mindre grupp. Sedan visar jag hela texten på smartboarden och vi går tillsammans igenom ord, begrepp och annat som behöver redas ut. 



Göra en tvåspråkig plansch om modersmålet

Nästa steg är att eleverna ska göra en egen tvåspråkig faktaplansch om sitt modersmål. Alla lässtrategier används med fokus läggs på  lässtrategien sammanfatta. För ändamålet har jag förkortat och förenkla en ny faktatext, från wikipedia, som handlar om svenska språket som eleverna ska läsa. Vi går igenom lästrategierna tillsammans. De förutsäger, ställer frågor och reder ut oklarheter. Sedan berättar jag att vi ska sammanfatta denna text genom att göra en faktaplansch. Jag visar min plansch (delad i två på bilderna nedan), berättar hur jag tänkt och tar upp struktur och språkliga drag.  

Eleverna ska sedan läsa om sitt språk på sitt modersmål. Jag har en kort genomgång av källkritik innan och vi diskuterar hur se kan veta att en sida är trovärdig. Vi har datorer i vårt klassrum och eleverna googlar sig fram till trovärdiga och användbara sidor. Eventuellt rekommenderar jag wikipedia på deras språk.  Här kommer jag att se kunna få en inblick i hur de hanterar en läsuppgift på sitt modersmål.

Uppgiften
Eleverna ska läsa om sitt språk på sitt modersmål. De uppmanas att återigen använda sig av läasstrategierna. Sedan ska de sammanfatta informationen och göra en plansch efter min modell. De ska skriva på modersmålet först, sedan ska de översätta till svenska. Deras planscher ska vara tvåspråkiga. Genom denna uppgift får eleverna både arbeta med målspråket och modermålet och både med läsförståelse och genrekunskap. Samtidigt som de lär sig mer och språk.