Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley

Läsförståelse och språkmedvetenhet

Om en vecka tar vi emot nya elever i grundläggande svenska som andraspråk. Nästa period sträcker sig fram till jul. Grundläggande har vi delat upp i två nivåer, grund 1 och grund 2. Jag kommer att undervisa i grund 2. En del elever som jag kommer att ha i gruppen känner jag sen förra terminen. Andra elever är helt nya och kommer direkt från sfi. De flesta elever är kortutbildade med 9 år i skolan eller mindre. Jag och Teresa screenar de nya eleverna i samarbete med specialpedagog. Jag har, under hösten, tänkt att lägga speciell fokus på läsförståelse. Jag börjar med faktagenren. 



Faktagenre om språk

Jag tänkte att det var en god idé att börja med texter som handlar om språk, eftersom eleverna lär sig ett nytt språk och en ökad språkmedvetenhet gagnar dem på flera sätt. Jag börjar med att arbeta med en text om nordiska språk på sidan 88 i läromedlet Svenskan. I arbetet införlivas de fyra lässtrategierna: förutsäga, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. 

Förutsäga: Jag klipper först ut rubrikerna (Nordiska språk, Språk i norden, Ser du släktskapet?)  och bilden (bild på det indoeuropeiska släktträdet) och ber eleverna diskutera i mindre grupper vad de tror att texten innehåller. Tillsammans gör de anteckningar med antagande och gissningar till varje rubrik. Jag sammanfattar på smartboarden.

Lyssna på texten: Jag läser sedan texten högt för eleverna två gånger utan att de får texten. Eleverna får i grupper diskutera viktiga fakta som de uppfattade och om de antaganden som de gjort stämmer. Jag sammanfattar på smartboarden.

Läsa texten på egen hand: Eleverna får sedan texten får sedan i uppgift att läsa texten på egen hand - och under läsningen återigen kontrollera att de antaganden man gjort stämmer. Vi diskuterar tillsammans och jag frågar vilka nya saker som de uppmärksammat i texten. Var det något som inte stämde överens med deras antaganden? 

Ställa frågor: Nästa steg är att ge eleverna i uppgift att ställa olika frågor till texten. Det kan vara svårt för eleverna att förstå vad det innebär att ställa frågor till en text. Här modellerar jag tillsammans med eleverna. 

Reda ut oklarheter: Detta görs i mindre grupp. Sedan visar jag hela texten på smartboarden och vi går tillsammans igenom ord, begrepp och annat som behöver redas ut. 



Göra en tvåspråkig plansch om modersmålet

Nästa steg är att eleverna ska göra en egen tvåspråkig faktaplansch om sitt modersmål. Alla lässtrategier används med fokus läggs på  lässtrategien sammanfatta. För ändamålet har jag förkortat och förenkla en ny faktatext, från wikipedia, som handlar om svenska språket som eleverna ska läsa. Vi går igenom lästrategierna tillsammans. De förutsäger, ställer frågor och reder ut oklarheter. Sedan berättar jag att vi ska sammanfatta denna text genom att göra en faktaplansch. Jag visar min plansch (delad i två på bilderna nedan), berättar hur jag tänkt och tar upp struktur och språkliga drag.  

Eleverna ska sedan läsa om sitt språk på sitt modersmål. Jag har en kort genomgång av källkritik innan och vi diskuterar hur se kan veta att en sida är trovärdig. Vi har datorer i vårt klassrum och eleverna googlar sig fram till trovärdiga och användbara sidor. Eventuellt rekommenderar jag wikipedia på deras språk.  Här kommer jag att se kunna få en inblick i hur de hanterar en läsuppgift på sitt modersmål.

Uppgiften
Eleverna ska läsa om sitt språk på sitt modersmål. De uppmanas att återigen använda sig av läasstrategierna. Sedan ska de sammanfatta informationen och göra en plansch efter min modell. De ska skriva på modersmålet först, sedan ska de översätta till svenska. Deras planscher ska vara tvåspråkiga. Genom denna uppgift får eleverna både arbeta med målspråket och modermålet och både med läsförståelse och genrekunskap. Samtidigt som de lär sig mer och språk.

Debatt i lag

Under våren arbetade jag och min kollega Teresa Olofsson med ett upplägg kring argumentation som vi blev relativt nöjda med. Målet var att alla elever skulle ingå i ett debattlag och genomföra en muntlig debatt mot ett motståndarlag. 

Här beskriver jag upplägget och berättar om de förbättringar som vi kommer att göra till nästa gång vi genomför upplägget. Med upplägget vill vi att eleverna ska arbeta med alla förmågor. När det gäller bedömning, så kom vi överens att bedöma resultatet, således den avslutande debatten. Alla skulle ha ett eget kort anförande i debattlaget. I min text finns exempel från elevernas bloggar. På varje elevblogg finns en profil där eleverna berättar om sina tidigare erfarenheter av att studera. 


MOTIVATION och FÖRFÖRSTÅELSE. För att motivera eleverna och för att ge en förståelse över vad som skulle göras och vad det innebär att argumentera visade vi filmen The Great Debaters med Denzel Washington. Efteråt diskuterade vi filmen både utifrån dess kvaliteter som film och utifrån hur man argumenterar i en debatt. I utvärderingen efter tar flera elever upp att filmen var en viktig del av arbetsmomentet för dem: 

• Filmen ”the great debaters” var intressant och väckte mer intresset för debatt vilket jag tycker att det var ett bra ide att vi tittade på filmen eftersom det mycket gav inspiration och hur debatt är viktig i samhället. http://levmedpositivatankar.blogspot.se/

• Den viktiga dalar får mig var den filmen som vi har tittat på innan vi har börjat om debatt får att motivera oss och ger oss lite information om vad debatt innebär, filmen heter THE GREAT DEBATERS.  http://sprakmedadrian.blogspot.se/

PLANERING. Sedan satte vi igång. Så här ser planeringen ut för upplägget planering:  Eleverna fick först välja grupp efter ämne. Vi delade in cirka 30 elever i tre ämnesgrupper efter intresse: dödsstraff, dödshjälp och abort. De kunde också välja djuretik, men ingen valde det ämnet. 

LÄSFÖRSTÅELSE OCH LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER. Under terminen har vi har vi arbetet med läsförståelsestrategierna: förutsäga, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta mestadels med skönlitteratur. Vi ville nu stötta eleverna i mötet med faktatexter om ämnet de skulle debatterna.

Från kunskapskraven 

Använda lässtrategier för att förstå skrivna texter	Eleven kan med viss säkerhet välja och använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i skrivet språk.
Läsförståelse	Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer i skrivet språk i tydligt formulerade texter i olika genrer.

Vi använde oss av en text från varje ämne som vi hittade på SO-rummet. För att eleverna skulle få förförståelse för texten började vi med att dela ut en artikel med bara rubriker i varje grupp, vi hade tomma rutor att fylla i under varje rubrik. Tillsammans skulle eleverna diskutera vad som kunde tänkas stå under varje rubrik. Vi uppmuntrar eleverna till att använda nätet många sammanhang men i just detta fall uppmanade vi eleverna att inte googla eftersom det kan förstöra själva förhandlandet. Vi tog som exempel: Vad händer på en fest när någon frågar när den franska revolutionen var? Vad gör folk då? Ja, de tar fram sina mobiler och googlar fram rätt årtal och "dödar" en eventuell diskussion. I en diskussion utan googlande hade den franska revolutionen blivit satt i ett sammanhang. Det hade diskuterats ifall den hände innan eller efter andra händelser. I diskussionen hade andra saker framkommit som gjorde att man kanske kunde hänga upp fakta på något. Efter en lång diskussion hade det varit intressant att kolla upp fakta genom att googla för att se om man kom fram till rätt svar. 

Diskussionen blev levande i ämnesgrupperna och de förutsade stora delar av artiklarnas innehåll och diskuterande andra relevanta frågor i ämnet och vidgade sin förförståelse. I slutet av lektionen fick de den fullständiga artikeln att läsa till nästa gång.

Nästa lektion arbetade eleverna med att ställa frågor till texten och reda ut oklarheter. De tittade också på typiska ämnesord och andra abstrakta skriftspråkliga ord i texterna. 

KÄLLKRITIK är också en viktig del av att läsa och förstå på djupet. Nästa steg var att låta eleverna hitta två texter i ämnet på egen hand. De fick arbeta i par och sedan skulle varje par redovisa i sin ämnesgrupp. Syftet var att lära sig att arbeta källkritiskt men också att samla ihop texter för att läsa in sig inför debattredovisningen. Alla elever fick ett dokument med instruktioner: Källkritik 

Källkritik,  text- och informations- medvetenhet

Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Följa instruktioner

Eleven visar också en förmåga att med ett godtagbart resultat agera efter intentionen i olika instruktioner.

En del elever hade svårt att följa instruktionerna. Det blev lättare för dem när jag hjälpte dem och klistrade in frågorna i ett blogginlägg och visade dem hur de kunde länka in en artikel, exempel från Bongs blogg. Många av eleverna uppskattade och lärde sig mycket av arbetet med källkritik vilket syns i deras utvärderingar: 

• En annan viktig del var när jag sökte efter information på nätet det var lätt att hitta trovärdig material eftersom jag fick lära mig hur man söker efter material på nätet i ämnen samhällskunskap och svenska.  När jag sökte om dödsstraff fick jag en överblick i ämnet och tog ut viktiga fakta. Detta var viktigt eftersom jag mycket fick lära mig inför den viktiga dagen. http://levmedpositivatankar.blogspot.se/

• Det är viktigast för mitt lärande är sökningen på informationer från internet och arbetade med systematisk källkritik därför att jag har fått mycket kunskap om abort och andra ämne. http://bongpasvenskkurs.blogspot.se/

• Första när jag har börjat sokte information om abort på nätet, de vår svart att förstor eftersom jag vista inte var jag skulle gora.Jag hade inget själv förtroende men tillslut började jag förtroende på mig. De var viktigast till mig att förstår var jag måste göra och most att lyssna endra. http://dorisbetraktelser.blogspot.se/

Redovisningarna blev mycket intressanta. Vi diskuterade också varför Amnestys hemsida var mer trovärdig än flashbacks forum när det gäller dödsstraff.  När vi pratade om att olika diskussionsforum inte har så hög trovärdighet sade en man från Kina att något som skrivs på ett forum kan vara en ögonvittnesskildring och kan vara sant även om vi inte kan kolla det. I en diktatur kan media vara styrd och den officiella pressen behöver inte alls vara sann, utan ett informellt forum kan ha sannare information. 

BEARBETA INFORMATIONEN. Hur skulle nu eleverna bearbeta de texter som de samlat in? Vi lät eleverna börja med att skriva tre för- och tre motargument. De hade nog istället behövt ställa frågor och reda ut oklarheter i sina artiklar mer lärarstyrt. Vi tänkte att inledningen hade gett eleverna dessa verktyg för fortsättningen. Men skulle ha initierat ett sådant arbete i varje grupp.

GRUPPERNA DELAS I FÖR OCH MOT. Eleverna fick i uppgift att dela sin ämnesgrupp i delar med jämt antal i varje. En grupp skulle vara för och en grupp skulle vara mot. Nu skulle de inte samarbeta längre utan förbereda sig inför debatten. 

SKRIVA ARGUMENT I GRUPP. När eleverna skulle börja skriva sin argumentation vilket innebar att varje elev skulle ha ett argument med exempel, släppte vi dem och handledde varje grupp, en i taget. Under handledningen uppmärksammades att grupperna var väldigt ojämna och att många hade behövt mer stöttning. En del hade diskuterat mycket och var långt i tanken, men hade inte tagit några beslut i gruppen vem som skulle göra vad och vem som skulle ha vilket argument. Dessutom fanns ingen argumentering formulerad. Andra grupper hade börjat skriva på argument direkt, en och en,  med varierande resultat. De hade behövt mer stöttande diskussioner.  Därför när vi utvärderade tänkte vi att vi har en strukturerad lektion där alla grupper skriver sina argument med exempel på whiteboard/smartboard eller papper. En i taget skriver och andra elever stöttar, lärare finns också med och stöttar. Alla gör klart! När eleverna gör klart, finns det ett material att jobba med och bearbeta och förbättra. 

Eventuellt kan skrivandet läggas på två lektionspass. Först skriver varje elev ner sitt argument med exempel med stöttning. Nästa pass tas varje argument upp igen, och alla tittar tillsammans i gruppen på vilka förbättringar som kan göras med exempelvis evaluerande språk, ämnesord och retoriska drag. 


UTTAL När talet är färdigskrivet läser en lärare in talet på varje elevs mobiltelefon eller dator, eller eventuellt en diktafon som kan lånas. 

Använda strategier för att bearbeta text och tal

Eleven bearbetar och gör enkla förbättringar av egna framställningar. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven använder på ett i huvudsak fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse och språklig produktion.

På detta sätt kan eleverna förbereda sig och jobba med sitt uttal inför redovisningen. Vi hade frivillig handledning i fråga om rättande av det skriftliga talet och inläsning. De som inte "tog" handledningen fick sämre resultat i debatten. De kunde ha ord som kanske inte passade in, eller ord där betydelsen inte framgick för åhörarna på grund av otydligt uttal. Därför bestämde vi att göra detta till en obligatorisk del. Så här skriver en elev: 

• "Det som var tråkigt var att jag har inte bet om hjälp från lärare att räta min språk. Om jag hade fått göra om monumentet, jag skulle skriva min argument seden ger till lärare att rätta min språk, jag skulle också försöka prata tydligt."http://sprakmedadrian.blogspot.se/

Så här skriver en annan elev som tog den handledning som erbjöds: 

• Jag ger mig själv 8 poäng för debatten. Debatten hjälpte mig mer språk för att jag lyssnade, läste och övade mycket. Jag blev glad när jag fick feedback från mina lärare. Men jag vill förbättra mitt språk ännu mera. http://bongpasvenskkurs.blogspot.se/

En tredje elev spelade in sitt tal hemma. Han beskriver hur det gjorde honom uppmärksam på hur han talade:

• Andra sidan inser jag mitt muntliga problem. När jag läste texten hemma spelade jag in mitt ljud. Det är första gången att jag hör att jag talar svenska. Vad hemsk det är. Jag behöver träna mer samtal ropade jag nästan. http://svenskalaserjag.blogspot.se/

HUR SKA EN TALARE TALA? Gå igenom olika sätt för att förbättra sitt tal. Kroppsspråk, varierad rösttyrka, varierat tempo, osv. Lägg youtube-klipp på din kursblogg. 

REDOVISNING - DEN STORA DEBATTEN. Jag hade köpt mineralvatten för att det skulle vara som en riktig tv-debatt, och vi hade två podier för vardera lag. Alla var förväntansfulla. En framgång var att i princip alla vände sig mot både motståndare och åhörarna och bemötte också motståndarens argument. Detta var tack vare vår bedömningsmall och flera youtube-klipp som vi tittat på, med ett tydligt förväntat resultat. Tankarna kring bedömning har vi hämtat från boken Betygssättning en handbok  (2012) Liber, Gustavsson, Måhl, Sundblad.

Det var också flera elever som varierade både röststyrka och tempo i sina tal. Även innehållet och argumenten övertygade förstås. 

Skriva och tala i olika genrer

När eleven talar och skriver i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

Eleverna utvärderar:

• "Den som var roligaste var när vi gjorde debatt i klassen, det var intressant att lyssna på de andra eleverna när de debattera. Det  var intressant eftersom vi fick lära från andra också." http://sprakmedadrian.blogspot.se

• "Det roligaste var när jag debatterade mot dödsstraff eftersom jag var så inne i ämnet och kände mig inte nervös och mitt eget anförande gick väldigt bra tyckte jag." http://levmedpositivatankar.blogspot.se/

Skapa gynnsamma förutsättningar för textens olika liv

Den tionde februari började vi att läsa En man som heter Ove som med elever som läser grundläggande svenska som andraspråk för vuxna. I förra inlägget berättade jag om strategier för att få igång läsningen när den stannar. Jag har arbetat med fler strategier sedan dess. Som lärare kan man misstänka att eleverna slutat läsa när texten inte har ett eget liv, utan bara lärarens liv. Texten måste ha flera egna liv i en grupp. 

För att få igång livet i läsningen har jag gett eleverna korta sammanfattningar av varje kapitel inför litteraturdiskussionen. I gruppen finns två elever som har väldigt svårt att hänga med i boken eftersom det är många ord som de inte förstår. Den ena eleven har inte ett lexikon till det burmesiska språk som hon talar och det är väldigt tidskrävande för henne att läsa boken. Jag tänkte att i dessa fall behöver jag förstärka vissa av lässtrategierna för eleverna. Om det är många ord som eleverna inte förstår kan det bli oövervinneligt att läsa boken eftersom eleven måste använda många strategier samtidigt vid läsningen. Här ser jag min sammanfattning som stöttande. En elev bloggar efter litteraturdiskussionen: ” Bästa sak var det att Stina har skrivit en sammanfattning också av boken ( från kapitlet 9 till 12 ) innan vi börjar diskutera . Sedan blev det lättare för oss att få mer förståelse om Ove, och vad texten handlar om mer.”

Tanken är att eleverna när de läser nästa bok kan ta hand om dessa sammanfattningar själv. Att eleverna förutom att ha med en tanke till varje litteraturdiskussion också kan få i uppgift att kort sammanfatta ett kapitel. Här är en exempel på sammanfattning som jag delar ut till eleverna:

Sammanfattning kapitel 11

Anita och Rune får besök av en man från kommunen som vill hämta Rune. Anita berättar för Ove att de vill ta Rune ifrån henne.

Ove fortsätter att försöka ta livet av sig. Han sätter sig i sin bil i garaget, avgaserna börjar fylla garaget. Samtidigt bankar Parvaneh på dörren. Till slut öppnar Ove. Parvaneh säger att hon behöver ha skjuts till sjukhuset. Patrik har ramlat ner från stegen. Hon är accepterar inte ett nej och går och hämtar barnen. Ove står förvånad och förbannad kvar. 

Litteraturläsning som en källa till diskussioner om livet 

I dagarna läste jag en intressant jämförelse av kursplanerna i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 i forskning om lärande och undervisning, "Svenska om svenska som andraspråk två jämbördiga ämnen?" När det gäller skönlitteratur skiljer ämnesplanernas syftesbeskrivning. Medan ämnesplanen i svenska skriver att skönlitteratur ska användas som en källa till självinsikt, skrivs det i svenska som andraspråk att skönlitteraturen ska användas för att förstå andras erfarenheter. I ämnet svenska som andraspråk finns en tydligare nyttobetoning av språk och stoff än i svenska. När jag läste detta började jag fundera över min egen litteraturundervisning. Genrepedagogik använder jag för skrivandet, och i samband med läsningen av Ove skriver eleverna berättande texter. Men fokuserar jag mer på form och nytta än på att skapa lust för litteratur och använda den som en källa till berikande diskussioner?  I regel har jag alltid tyckt att litteraturdiskussionerna ska handla lika mycket om eleverna själva som om romanen vi läser. Samtidigt har jag under det gånga året börjat arbeta mer med lässtrategier eftersom litteraturdiskussionen inte alltid visade hur mycket eleverna förstått av själva läsningen. Jag tror emellertid att de både formerna kan kombineras. Arbetet med lässtrategier och fokus på läsförståelse förbereder eleverna för en djupare litteraturdiskussion. Jag kan inte hoppa direkt till diskussionen utan att stötta eleverna på vägen dit. 

Nu har vi haft två litteraturdiskussioner. Redan efter första gången känner jag att dessa samtal och diskussioner är navet i läsningen av skönlitteratur.Som utgångspunkt i samtalet har jag Gibbons teorier om det utvecklande samtalet, där eleven är står för merparten av talartiden och där läraren bygger vidare på elevernas egna tankar. Precis som Rosenblatt skriver i sin bok Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa är det viktigt att jag inte har bestämda uppfattningar om hur eleverna ska reagera på ett visst verk. Jag strävar efter att hålla i litteratursamtal som ger eleverna utrymme att prata om boken, huvudpersoner och livet. Eftersom litteratur handlar om livet och hur vi människor ä,r behöver eleverna ges stora möjligheter till att utveckla sin igenkänning av romanen. En elev bloggar efter första litteraturdiskussionen: "Alla mina klasskamrater pratade om olika saker t.ex. om deras personliga liv och de ställde också frågor om rätt och fel."  

Identifikatoriskt läsande

Ann S. Pihlgren talar i sin bok Sokratiska samtal i undervisningen om att läsningen av skönlitteratur kan erbjuda människor möjligheter att se lösningar på svåra situationer i livet. De fiktiva karaktärerna i boken ger en möjlighet för läsaren av identifiera sig med, och ha en inre dialog med. Hon berättar hur engagerande läsning av skönlitteratur återfinns hos personer som bytt socialgrupp eller återhämtat sig från svåra upplevelser. Hon skriver också att alla texter inte passar för denna typ av läsning. Texten bör vara komplex och inte för tillrättalagd. Läsaren ska inte kunna gissa till budskapet direkt. Texten bör vara öppen och ge möjlighet till flera tolkningar. I läsningen av En man som heter Ove,har jag sett hur texten ger möjligheter till olika tolkningar både under diskussioner och i elevernas texter. De flesta eleverna tar till sig texten på ett personligt och känslomässigt plan som Pihlgren skriver är viktigt för det sokratiska samtalet i undervisningen. Från det personliga och känsliga är nästa steg att analysera och granska texten och jämföra med egna erfarenheter. Jag jobbar med att låta eleverna skriva ner saker som de reagerar på på en post.it-lapp sätta den i boken, och ta med detta till litteraturdiskussionen. 

Tanken som eleverna har med sig är ofta personlig och känslomässig. En elev hade med sig en reflektion kring: "Oves fru har alla färger." medan Ove själv är ganska svartvit. Hon berättade att hon upplevde att också hon och hennes man är väldigt olika. Efter det så vad det flera elever som delgav sina erfarenheter av att leva i en relation och diskussionen rörde sig både om vilka olikheter som kunde finnas och om olikheter var positivt eller negativt för relationen. 

En annat sätt att arbeta med identifikation är att använda den berättande genren. En elev har skrivit en berättande text om sin pappa och hans likheter med Ove: En man som heter U Mya Din

Autentisk språkanvändning

Genom litteratursamtalet ges eleverna också möjligheter till ett autentiskt samtal. Ett samtal där fokus ligger på att eleverna ska prata för att de har något att säga, inte känna sig hindrade eller begränsade av grammatiska regler eller form. Eleverna själva förstår vikten av dessa samtal. Efter första samtalet skriver en man på sin blogg: "Idag var jag glad eftersom vi kunde prata mycket. Jag tror att diskussion är enda sätt att vi kan prata bättre."

Lärandet som en sociokulturell praktik

Det tänkande som eleverna gör vid sin litteraturläsning är osynligt. Hur skapar jag som lärare möjlighet för eleven att uttrycka egna tankar och känslor kring romanen. Här arbetar jag både med litteraturdiskussion utifrån elevernas egna erfarenheter och efterföljande skrivande, där eleven skriver en reflektion på sin egen blogg. Enligt ett sociokulturellt perspektiv på lärande är det viktigt att skilja på tänkande och kommunikation eftersom tänkandet är osynligt och kommunikationen synlig. Säljö beskriver Säljö beskriver i sin Lärande i praktiken (2000) något som han kallar för ett grundantagande i ett sociokulturellt perspektiv:

Vad vi kan studera är vad människor säger, skriver eller gör, det vill säga kommunikativa och/eller fysiska praktiker. Det är det vi har tillgång till. Vad människor säger, skriver eller gör är alltid kontextuellt bestämt och uttrycker inte endast deras tankevärld och begreppsförståelse.

Blogginlägget blir således i detta perspektiv ett kommunikativt verktyg som inte är identiskt med elevens tankar, utan en text där flera röster gör sig hörda beroende på kontext och sammanhang. Syftet med litteraturdiskussionen är att eleverna ska ge uttryck för sin tankar och möta andras tankar. Syftet med att skriva en reflektion efter diskussionen är att eleverna ska ges möjligheter till att uttrycka en vidgad förståelse av  romanen genom att de mött andras tankar. 

I ett sociokulturellt perspektiv är skapandet av kunskap aldrig neutral utan föregås ofta av kamp och engagemang. Kunskapen och skapandet av den, enligt Säljö, kan beskrivas som sociokulturellt situerad: ”Kunskap kommer vi i stället att förstå som knuten till argumentation och handling i sociala kontexter, och som resultat av aktiva försök att se, förstå och hantera världen på ett visst sätt.” (Säljö 2000) I detta avseende är litteraturdiskussionen viktig för eleven både för att kunna förstå romanens handling utifrån perspektivet att ha god läsförståelse och också för att kunna bli en engagerad läsare genom att tolka romanen och sätta tolkningen i relation till sin och andras kultur. Efter andra litteraturdiskussionen med En man som heter Ove, skriver en kvinna på sin blogg: "Jag hörde olika åsikt om ett ämne t ex om kan en man ha flera fruar samtidig eller inte. Nästan alla kom överens att det man kan men det är inte ok. Det är rolig för mig att höra andra åsikter och sen jämföra den med mitt."

Källor

Säljö: Lärande i praktien
Rosenblatt: Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa
Pihlgren: Sokratiska samtal i undervisningen

Gibbons: Stärk språket, stärk lärandet

När läsningen stannar

Jag håller på med att läsa En man som heter Ove i grundläggande sva. De första kapitlen med mycket dialog hade eleverna lätt att förstå och de skrattade flera gånger när jag läste högt för dem. Första veckan läste eleverna till sidan 43, och denna vecka ska de läsa till sidan 87. I veckan har jag märkt att läsningen blivit svårare för eleverna. Många säger att det är väldigt många svåra ord och uttryck. Jag har känt mig oroad över att jag kanske valt en lite för svår bok men har inte tänkt att byta bok utan jag har istället funderat över strategier för att underlätta läsningen för eleverna. Vi har inte haft ett litteratursamtal än utan det första är i morgon. Litteratursamtalen brukar fungera som en förlösande motiverande kraft för eleverna eftersom samtalen ger tillfällen till identifikation, reflektion och analys.

Men för att inte eleverna ska tappa tråden och läslusten har jag gjort flera saker:

1. Jag har arbetat med dialoger, där eleverna har fått skriva dialoger och spela Ove för att skapa förståelse för Ove och inlevelse i romanen. När eleverna har skrivit dialogerna har de arbetat med lässtrategierna ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. De har tillsammans i grupperna behövt ta reda på vilka personerna är, var de befinner sig och förstå de flesta av orden för att kunna skriva dialogerna. Dialogerna har också fungerat som en klargörande sammanfattning när de spelades upp och grupperna såg varandras "pjäser". Samma text gavs olika tolkningar, i stort sett var originaltexten bevarad i dialogerna, men tonfall och kroppsspråk varierande mellan grupperna. Det levandegjorde romanens innehåll för eleverna och skapade läslust för vidare läsning. Vem är den där "sura" gubben egentligen?

2. Tidslinje i Prezi har jag gjort tillsammans med eleverna för att alla ska vara klara över kronologin. När en roman inte är kronologiskt berättad kan det ställa till problem för elever som inte är vana att läsa, eller för elever som läser på sitt andra språk. I grundläggande möter jag många elever som både är ovana läsare och läser på sitt andraspråk. När jag märkte att eleverna stötte på motstånd i läsningen tänkte jag att det finns saker som behöver redan ut, som inte är på ordnivå, och det gäller kronologin. Tillsammans ritade vi en tidlinje på tavlan, där eleverna hjälpte mig att fylla i händelserna som hittills hänt i boken. För att väcka lust för vidare läsning ställde jag också frågar om vad som kommer att hända. När eleverna jobbar med en längre roman är det viktigt att inte glömma bort lässtrategien förutsäga mitt i läsningen. När man inte förstår vad som händer är man heller inte intresserad av vad som kommer att hända - och tappar eleverna motivationen att läsa vidare. 

Även när eleverna har påbörjat att läsa en bok kan de behöva stöd och stöttning i att väcka frågor inför vad som kommer att hända i boken. Det är just detta frågor om vad som kommer att ske som motiverar läsaren att läsa vidare. Utifrån tavlan skapade vi en Prezi, med en tidlinje av Oves liv, tillsammans på smartboarden. Där vi inte visste satte vi frågetecken. Vi avslutade Prezin med att ställa frågor om vad som kommer att hända.Se bild från tavlan och länk till prezi på min kursblogg: Läsa, skriva och diskutera.

3. Avdramtisera litteraturdiskussionen.I morgon har vi vår första litteraturdiskussion. Alla har fått i uppgift att skriva tankar på post-it-lappar när de dyker upp under läsningen och fästa dem i boken. På litteraturcafét ska eleverna dela med sig av sina tankar. Jag har valt att kalla litteraturdiskussionen för litteraturcafé för att skapa en trevlig stämming. Vi kommer att dricka kaffe och äta nån liten kaka till. Jag avslutade dagens lektion med att säga: "I morgon ska vi alla möte Ove på litterturcafét." De tyckte gruppen var lite lustigt, och skrattade. Jag hoppas på en givande diskussion i morgon.   

Känslor - bra för uttalet

Jag har arbetat med svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen i cirka 7 år. Dessa sju år har varit som en lång resa som aldrig tar slut. Jag har läst teori, använt beprövad erfarenhet och prövat egna nya saker direkt i klassrummet. Fokus för mig har alltid legat på att stimulera till språkanvändning. Jag har sett att eleverna lär sig mer om de ges rikligt med tillfällen till autentisk språkanvändning. Det ger jag dem genom att initiera situationer som på olika sätt kräver att eleverna ska samtala och diskutera, eller situationer som väldigt starkt motiverar eleverna att tala. 

När vi läser romaner har vi litteraturdiskussion en gång i veckan och eleverna tar med sig ett citat som de har valt själv utifrån intressen. Dessa diskussioner blir ofta mycket intressanta och eleverna använder ett levande språk. Eleverna bloggar både om sina citat och om diskussionen. Jag har känt mig nöjd över de intressanta interkulturella diskussioner som sker i mötet mellan elevernas olika roman-tolkningar. Tillsammans jobbar vi vidare med de teman som eleverna själva har varit med om att lyfta fram ur romanen. Jag arbetar också mycket med debatt och argumentation både för att motivera eleverna till aktiv språkanvändning och för att lära dem argumentation i tal och skrift. Även här har diskussionerna varit givande i allra högsta grad, och eleverna har varit mycket engagerade. Jag har emellertid sett att här finns mycket att utveckla och börjat med både genrepedagogik och lässtrategier, men det är en annan historia. Nu tänkte jag berätta om uttalet.

Uttalet - var kommer det in. Tanken har varit, lite grann, att ju mer eleverna pratar i situationer som de känner sig lediga, ju bättre blir deras uttal. De läser även andra ämnen med "svenskar" och får höra rätt uttal från både lärare och elever. Men, men...många har ett stort problem med sitt uttal. Det ställer till problem för eleven. Nu när jag fick nya elever i grundläggande skrev en kinesisk elev på sin blogg att hans grannar inte förstår honom när han pratar. Problem med uttal ger elever svårigheter i vardagslivet och de upplever ofta en stor stress i vanligt förekommande situationer som exempelvis att samtal med expediten i en affär. Sedan finns det givetvis stora problem på samhällsnivå att det kan vara svårt att få jobb med en utländsk brytning. Jag har märkt en stor skillnad mellan de elever som jag hade i svenska som andraspråk på ungdomsgymnasiet och de som jag möter här. Uttalet kommer inte av sig självt och många elever umgås inte alls med några svenskar, utan de enda längre samtal de har med svenskar är här i skolan. Därför gäller det att lärare i alla ämnen ger eleverna rikligt med möjligheter till att tala. 

Att tala med känslor - bra för uttalet

I går uppmärksammade jag något under min lektion i svenska som andraspråk med grundläggande elever nämligen att - att tala med känslor är bra för uttalet. Vi arbetade med första kapitel i romanen En man som heter Ove. Eleverna skulle skriva en dialog i par och spela upp den för varandra. Instruktionerna finns på min kursblogg (som är länkad till elevernas egna bloggar). När eleverna hade skrivit sina dialoger och övade, gick jag runt i grupperna och gick igenom uttalet. Pekade på specifika uttalsregler och läste före så att eleverna fick härma. Teoribakgrund har jag hämtat från Olle Kjellin som skrivit boken: Uttalet, språket och hjärnan. Kjellin menar att prosodin och intonationen är det viktigaste att lära sig. Språkmelodin är nyckeln till ett bra uttal. En andraspråks elev betonar ofta varje ord:"Hur mår du" vilket låter osvenskt. Undervisningen bör lägga fokus på att lära eleverna svenskans prosodi enligt Kjellin, då kommer eleverna också att lära sig vokalen. Ja till och med grammatiken kan falla på plats om språkmelodin är rätt enligt, Kjellin. 

När eleverna sedan spelade upp sin dramatiseringar under lektionen, bad jag dem spela en gång till, och vara argare. Här uppmärksammade jag att när eleverna visade känslor, gjorde de språket mer till sitt eget. Uttalet blev mer dynamiskt, och faktiskt också mer rätt. Det var mycket intressant. Efteråt diskuterade vi tillsammans att det kan vara svårt att visa känslor på ett nytt språk. 

Efter lektionen funderar jag hur vi kan jobba mer med dialoger, både färdiga och dialoger som eleverna skriver själva. Jag tänker att genom dialoger kan vi arbeta med uttal och att uttrycka känslor på ett nytt språk. Upplägget med En man som heter Ove fick två syften öva uttal och samtidigt leva sig in i romanen och skapa identifikation med och förståelse för huvudpersonen. Jag tror också på att saker måste göras flera gånger för att eleverna ska känna sig trygga och säkra i ett arbetssätt därför gjorde jag samma sak igen under dagens lektion. Läs hur vi gjorde på kursbloggen. 

Under dagens lektion diskuterade eleverna i mindre grupper när de skrev dialogen. Diskussionen kom att handla om hur romankaraktärerna är. Det är inte alltid tydligt i boken vilken replik som sägs av vem, utan eleverna måste läsa noggrant. I en grupp sade en elev att personen som skulle spela Ove skulle säga en replik som började med: "Mitt fel..." Men då sade en annan elev, att det inte kan vara Ove som säger det eftersom Ove aldrig skulle erkänna att han hade fel, menade eleven. Här blir det tydligt att eleverna lever sig in i karaktärerna och deras personlighetsdrag genom denna övning, samtidigt som de jobbar aktivt med satsmelodi och intonation. När jag handledde grupperna inför uppspel i uttal tydliggjordes olika problematik för olika elever och jag fick en överblick över elevernas uttalsproblematik. Ett tanke är nu att jag för anteckningar efter varje dialogträning med språkmelodi. 

Hur kan eleverna arbete vidare på egen hand?

Specialpedagogen kommer att visa eleverna ett webbaserat verktyg som kallas för trädet. Genom trädet kan eleverna själva arbeta med vokaler och konsonanter på egen hand. Trädet blir ett komplement till mitt språkmelodiarbete. De har också möjlighet att träna prosodi och intonation på egen hand genom de sånger som jag har presenterat för eleverna, finns på bloggen.