När läsningen stannar

Jag håller på med att läsa En man som heter Ove i grundläggande sva. De första kapitlen med mycket dialog hade eleverna lätt att förstå och de skrattade flera gånger när jag läste högt för dem. Första veckan läste eleverna till sidan 43, och denna vecka ska de läsa till sidan 87. I veckan har jag märkt att läsningen blivit svårare för eleverna. Många säger att det är väldigt många svåra ord och uttryck. Jag har känt mig oroad över att jag kanske valt en lite för svår bok men har inte tänkt att byta bok utan jag har istället funderat över strategier för att underlätta läsningen för eleverna. Vi har inte haft ett litteratursamtal än utan det första är i morgon. Litteratursamtalen brukar fungera som en förlösande motiverande kraft för eleverna eftersom samtalen ger tillfällen till identifikation, reflektion och analys.

Men för att inte eleverna ska tappa tråden och läslusten har jag gjort flera saker:

1. Jag har arbetat med dialoger, där eleverna har fått skriva dialoger och spela Ove för att skapa förståelse för Ove och inlevelse i romanen. När eleverna har skrivit dialogerna har de arbetat med lässtrategierna ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. De har tillsammans i grupperna behövt ta reda på vilka personerna är, var de befinner sig och förstå de flesta av orden för att kunna skriva dialogerna. Dialogerna har också fungerat som en klargörande sammanfattning när de spelades upp och grupperna såg varandras "pjäser". Samma text gavs olika tolkningar, i stort sett var originaltexten bevarad i dialogerna, men tonfall och kroppsspråk varierande mellan grupperna. Det levandegjorde romanens innehåll för eleverna och skapade läslust för vidare läsning. Vem är den där "sura" gubben egentligen?

2. Tidslinje i Prezi har jag gjort tillsammans med eleverna för att alla ska vara klara över kronologin. När en roman inte är kronologiskt berättad kan det ställa till problem för elever som inte är vana att läsa, eller för elever som läser på sitt andra språk. I grundläggande möter jag många elever som både är ovana läsare och läser på sitt andraspråk. När jag märkte att eleverna stötte på motstånd i läsningen tänkte jag att det finns saker som behöver redan ut, som inte är på ordnivå, och det gäller kronologin. Tillsammans ritade vi en tidlinje på tavlan, där eleverna hjälpte mig att fylla i händelserna som hittills hänt i boken. För att väcka lust för vidare läsning ställde jag också frågar om vad som kommer att hända. När eleverna jobbar med en längre roman är det viktigt att inte glömma bort lässtrategien förutsäga mitt i läsningen. När man inte förstår vad som händer är man heller inte intresserad av vad som kommer att hända - och tappar eleverna motivationen att läsa vidare. 

Även när eleverna har påbörjat att läsa en bok kan de behöva stöd och stöttning i att väcka frågor inför vad som kommer att hända i boken. Det är just detta frågor om vad som kommer att ske som motiverar läsaren att läsa vidare. Utifrån tavlan skapade vi en Prezi, med en tidlinje av Oves liv, tillsammans på smartboarden. Där vi inte visste satte vi frågetecken. Vi avslutade Prezin med att ställa frågor om vad som kommer att hända.Se bild från tavlan och länk till prezi på min kursblogg: Läsa, skriva och diskutera.

3. Avdramtisera litteraturdiskussionen.I morgon har vi vår första litteraturdiskussion. Alla har fått i uppgift att skriva tankar på post-it-lappar när de dyker upp under läsningen och fästa dem i boken. På litteraturcafét ska eleverna dela med sig av sina tankar. Jag har valt att kalla litteraturdiskussionen för litteraturcafé för att skapa en trevlig stämming. Vi kommer att dricka kaffe och äta nån liten kaka till. Jag avslutade dagens lektion med att säga: "I morgon ska vi alla möte Ove på litterturcafét." De tyckte gruppen var lite lustigt, och skrattade. Jag hoppas på en givande diskussion i morgon.